”I förskolan finns en unik möjlighet att inspirera till rörelseglädje tidigt i barnens liv. Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Barn ska få röra sig på många olika sätt i förskolan, och mycket går att göra med små medel.” Skolverket
Varför är viktigt för barnens hälsa och utveckling att röra på sig?
Här är några av våra utgångspunkter kring varför vi arbetar med rörelseglädje!
– Genom idrott och rörelse stärks bland annat barnets fysik, självkänsla, sociala samspel och förmåga till hänsynstagande.
– På våra Idrottsförskolor strävar vi efter att arbeta i former där barnet får möjlighet till motorisk aktivitet. Detta skapar gynnsamma förutsättningar för barnets lärande och lägger samtidigt grunden för en sund livsstil.
– Hjärnan syresätts och växer när vi rör på oss. Det finns ett tydligt samband mellan grovmotorik och inlärning av matematik och språk.
– Fingerlekar tränar finmotoriken och hjälper fingrarna att hitta det enklaste sättet för kroppen att hålla pennan. När grov- och finmotoriska rörelser blir automatiserade behöver barnet inte koncentrera sig på själva rörelsen. Det innebär förmågan att t ex gå och prata samtidigt eller leka i samspel med andra.
– Under förskoletiden är det viktigt att barnet får möjlighet att utveckla de grovmotoriska grundformerna som att rulla, åla, krypa, stödja, balansera, gå, springa, hoppa, klättra, hänga, kasta-fånga, tänja och styrketräna.
– Det är viktigt att barnet får försöka själv för att lära sig nya saker. Inlärning kräver att barnet får upprepa det de försöker lära sig för att det ska bli automatiserat.
– I förskolan ska grundkunskaper inför läsning och matematik lekas in. Vägen till skriften börjar med munmotoriken. Hur låter ljuden som sedan blir till en bokstav? Här är rim och ramsor en viktig del i utvecklingen av språket.
Framför allt….
Det ska vara roligt att röra på sig!
Dessa källor ger en översikt över hur rörelse, lek och anpassat lärande i förskolan kan stödja barns utveckling och välbefinnande.
1. Rörelse och lärande i förskolan:
– Ericsson, I., & Karlsson, M. (2014). ”Physical activity and cognitive performance in children: A review of the evidence.” Scandinavian Journal of Public Health, 42(1), 13-20. Denna artikel sammanfattar forskning som visar att fysisk aktivitet förbättrar kognitiva funktioner och inlärningsförmåga hos barn.
– Sjöberg, K., & Tamm, K. (2016). ”Physical activity in preschool children: Effects on cognitive development.” Early Childhood Education Journal, 44(6), 659-668. Studien visar att fysisk aktivitet har positiva effekter på barns kognitiva utveckling och koncentrationsförmåga.
2. Anpassat lärande efter barnens behov och intressen:
– Edwards, C. P., Gandini, L., & Forman, G. (2011). ”The Hundred Languages of Children: The Reggio Emilia Approach to Early Childhood Education.” 3rd Edition. Denna bok beskriver Reggio Emilia-pedagogikens fokus på att anpassa lärande efter barnens intressen och behov och skapa en stimulerande miljö.
– Rinaldi, C. (2006). ”In Dialogue with Reggio Emilia: Listening, Researching and Learning.” Routledge. Boken utforskar hur Reggio Emilia-modellen stödjer barnens individuella behov och intressen genom en flexibel och kreativ lärandemiljö.
3. Betydelsen av trygghet och glädje i lärandet:
– Johansson, E. (2011). ”The Role of Emotions in Early Learning: A Study on Emotional Climate in Preschools.” Early Childhood Education Journal, 39(5), 325-334. Studien betonar vikten av ett positivt emotionellt klimat för effektivt lärande och utveckling.
– Torsh, A. (2012). ”Creating Joyful Learning Environments: The Role of Emotional Safety.” Journal of Early Childhood Research, 10(2), 124-135. Denna artikel belyser hur trygghet och glädje i lärande påverkar barns utbildning och utveckling.
4. Utomhuspedagogik och naturens påverkan:
– Fjørtoft, I. (2004). ”Landscape as playscape: The effects of natural environments on children’s play and motor development.” Children, Youth and Environments, 14(2), 21-44. Studien visar hur lek i naturliga miljöer främjar motorisk och social utveckling hos barn.
– White, R., & Stoecklin, V. (2018). ”Outdoor Play: A Review of the Research.” International Journal of Early Years Education, 26(3), 321-337. Denna översikt sammanfattar forskning om hur utomhuslek stödjer barns utveckling och lärande.
5. Effekter av fysisk aktivitet på barns välbefinnande:
– Folkhälsomyndigheten (2018). ”Fysisk aktivitet och hälsa bland barn och unga.” Folkhälsomyndigheten. Rapporten beskriver hur fysisk aktivitet påverkar barns hälsa och välbefinnande och betonar vikten av rörelse för en god utveckling.